KHUTBAH JUMAT SINGKAT BAHASA JAWA
NGEMPET HOWO NEPSU
Hal-hal yang dapat dilakukan saat marah sesuai resep Rasulullah ﷺ, antara lain : Membaca ta’awudz,
wudhu, duduk, berdiam diri, dan sujud,
jika masih belum reda bisa dianjurkan untuk tidur miring, kalau perlu sampai
tertidur. Alhasil, sejatinya marah bisa dikatakan sebagai hal yang wajar tapi harus
proposional yaitu marah demi membela agama Allah yakni amar makruf nahi munkar.
Rasulullah membagi jenis marah menjadi empat bagian,
yaitu :
1. susah
marah namun mudah reda
2. mudah
marah namun mudah pula redanya
3. susah
marah namun susah redanya
4. mudah
marah namun susah redanya
أَلْخُطْبَةُ الْأُوْلَى
اَلحَمْدُ
لِلَّهِ, الحَمْدُ لِلَّهِ الَّذِيْ أَمَرَنَا بِالْإِحْسَانِ. أَشْهَدُ أَنْ لَا
اِلَهَ إِلَّا لِلَّهِ وَحْدَهُ لَا شَرِيْكَ لَهُ خَالِقُ اللَّيَالِيْ
وَالأَيَّامِ. وَأَشْهَدُ أَنَّ سَيِّدَنَا وَمَوْلَانَا محمَّدًا سَيِّدُ
العَرَبِ وَالعَجَمِ. اللهُمَّ صَلِّ وَسَلِّمْ عَلَى سَيِّدِنَا مُحَمَّدٍ
وَعَلَى آلِهِ وَصَحْبِهِ وَمَنْ تَبِعَهُمْ بِإِحْسَانٍ إِلَى يَوْمِ الزِّحَامِ. أمَّا بَعْدُ فَيَا أَيُّهَا الْحَاضِرُوْنَ، أُوْصِيْكُمْ وَنَفْسِيْ بِتَقْوَى
اللَّهِ فَقَدْ فَازَ الْـمُتَّقُوْنَ. وَقَالَ تَعَالٰى : يٰاأَيُّهَا الَّذِيْنَ آمَنُوا تَّقُوا اللهَ
حَقَّ تُقَاتِهِ وَلَا تَمُوتُنَّ إِلَّا وَأَنْتُمْ مُسْلِمُوْنَ.
Ma’asyirol
muslimin, hafidlo kumulloh…
Monggo
sareng-sareng kito ningkataken taqwalloh, ajrih dumateng ngarsonipun Alloh,
kanti nindaaken sedoyo printah-printah-Ipun soho nebihi sedoya awisan-awisan-ipun.
Sepados kitho sedoyo manggehaken kawilujengan soho kebahagiaan wonten ing dunyo
ngantos akhiratipun.
Ma’asyirol muslimin, hafidzo kumulloh…
Salah setunggalipun sifat manungso engkang sedoyo anggadahi enggih
meniko nesu utawi mureng-mureng (ghodhob). Nesu utawi ghodhob meniko
kedah kito jagi lan dipun kendaliaken. Kejawi anggadahi aspek positif, nesu ugi
anggadahi dampak negatif. Dampak negatif menikolah engkang paling dominan.
Nesu saget
dados potensi kreatif menawi dipun arahaken dados energi engkang ndorong tuwin
ngobahaken kito dhateng tumindak-tumindak sae kagem mbelani kepentinganipun
agami. Kosok wangsulipun, nesu ugi saget ndadosaken kerisakan, yen
coro tiyang ‘Arob nyebutaken :
أَوَّلُ الْغَضَبِ جُنُوْنٌ وَآخِرُهُ نَدَمٌ
“Awal mulane
nesu iku edan, lan pungkasane niku getun”.
Islam minongko
agami langit engkang pungkasan, mboten namung ngatur masalah-masalah engkang
ageng kemawon, kados ketatanegaraan, kemasyaraktan lan dakwah. Hananging ugi
ngatur masalah-masalah alit, kados to masalah nesu kolo wahu. Awit nesu engkang
ketingalipun alit puniko, sejatosipun ageng anggenipun nuwuhaken kehancuran.
Pramilo, termasuk tetengeripun tiyang engkang taqwa nun inggih saget ngempet nesunipun. Dawuhipun
Alloh ﷻ :
وَالْكَاظِمِينَ الْغَيْظَ وَالْعَافِينَ عَنِ النَّاسِ.
وَاللَّهُ يُحِبُّ الْمُحْسِنِينَ
“….lan wong kang ngempet nesune, lan kang aweh pangapuro marang kesalahane
liyan. Alloh iku seneng marang wong-wong kang podo agawe kebecikan”. (QS. Ali
‘Imron: 134)
Ma’asyirol
muslimin, hafidzo kumulloh…
Kanjeng Nabi ﷺ paring pepenget:
…أَلاَ وَإِنَّ مِنْهُمُ البَطِيءَ
الغَضَبِ سَرِيعَ الفَيْءِ وَمِنْهُمْ سَرِيعُ الغَضَبِ سَرِيعُ الفَيْءِ فَتِلْكَ
بِتِلْكَ أَلاَ وَإِنَّ مِنْهُمْ سَرِيعَ الغَضَبِ بَطِيءَ الفَيْءِ
أَلاَ وَخَيْرُهُمْ بَطِيءُ الغَضَبِ سَرِيعُ الفَيْءِ أَلاَ
وَشَرُّهُمْ سَرِيعُ الغَضَبِ بَطِيءُ الفَيْءِ…(رواه الترميذي فى السنن(
“Eling-o, temen
sebagian saking anak Adam iku ono kang kendho / angel nesune tur cepet lilihe
(wawuh/dangang). Sebagian maneh cepet nesune tur cepet lilihe. Eling-o, temen,
sebagian anak Adam iku ono kang cepet nesune tur kendo (angel) lilihe. Eling,
kang paling apik yo iku kendo nesune tur cepet lilihe. Eling, kang paling elek
yo iku cepet nesune tur angel lilihe…”.
Ma’asyirol
muslimin, hafidzo kumulloh…
Alloh ﷻ ngelaknat dhateng tiyang-tiyang
engkang mboten saget ngendalikaken tuwin ngumbar nesu nipun kanti
firman-Ipun:
وَإِذَا خَلَوْا عَضُّوا عَلَيْكُمُ الْأَنَامِلَ مِنَ الْغَيْظِ ۚ قُلْ
مُوتُوا بِغَيْظِكُمْ ۗ إِنَّ اللَّهَ عَلِيمٌ بِذَاتِ الصُّدُورِ
“Lan yen
wong-wong mau podo ndewe, wong-wong mau nggeget pucuke driji tangane, amergo
nesu campur sengit marang siro. Kandakno: “Matio siro kabeh mergo nesumu”. (QS.
Ali ‘Imron: 119)
Laknat utawi
kutukanipun Alloh engkang kados mekaten, sampun nate kalampah dhateng Abu
Jahal. Dewekne ujug-ujug mati ndadak, sak sampunipun pikantuk kabar bilih kafir
quraisy kawon wonten perang Badar. Nabi Yunus as. ugi nate dipun uji Alloh
dipun untal iwak paus ngantos sekawan doso (40) dinten. Akibat saking duko
nipun nabi Yunus as sehinggo ninggalaken kaum ipun.
Pramilo leres
menopo engkang dipun dawuhaken kanjeng nabi Muhammad ﷺ:
لَيْسَ
الشَّدِيدُ بالصُّرَعَةِ.؛إِنَّمَا الشَدِيدُ الَّذِي يَمْلِكُ نَفْسَهُ عِنْدَ
الْغَضَبِ ( متفق عليه(
“Wong kuat iku
dudu kang biso gawe klenger liyan (smack Down). Ananging wong kang kuat iku
wong kang biso mekak nesune”.
وَاللَّهُ
سُبْحَانَهُ وَتَعَالَى يَقُوْلُ. وَبِقَولِه يَهْتَدي الْمُهْتدُونَ. أَعُوْذُ
بِاللَّهِ مِنَ الشَّيْطَانِ الرَّجِيْمِ. وَسَارِعُوا إِلَى مَغْفِرَةٍ مِنْ
رَبِّكُمْ وَجَنَّةٍ عَرْضُهَا السَّمَوَاتُ وَالْأَرْضُ. أُعِدَّتْ لِلْمُتَّقِينَ.
الَّذِينَ يُنْفِقُونَ فِي السَّرَّاءِ وَالضَّرَّاءِ وَالْكَاظِمِينَ الْغَيْظَ
وَالْعَافِينَ عَنِ النَّاسِ. وَاللَّهُ يُحِبُّ الْمُحْسِنِينَ.
بَارَكَ
اللِّهُ لِيْ وَلَكُمْ فِي الْقُرْآنِ الْعَظِيْمِ، وَنَفَعَنِيْ وَإِيَّاكُمْ
بِمَا فِيْهِ مِنَ اْلآيَاتِ وَالذِّكْرِ الْحَكِيْمِ. وَقُلْ رَبِّ اغْفِرْ
وَارْحَمْ وَاَنْتَ خَيْرُ الرَّاحِمِيْنَ.
أَلْخُطْبَةُ الثَّانِيَّةُ
اَلْحَمْدُ
للهِ عَلىَ إِحْسَانِهِ وَالشُّكْرُ لَهُ عَلىَ تَوْفِيْقِهِ وَاِمْتِنَانِهِ.
وَأَشْهَدُ أَنْ لاَ اِلَهَ إِلاَّ اللهُ وَاللهُ وَحْدَهُ لاَ شَرِيْكَ لَهُ
وَأَشْهَدُ أنَّ سَيِّدَنَا مُحَمَّدًا عَبْدُهُ وَرَسُوْلُهُ الدَّاعِي إلىَ
رِضْوَانِهِ. اللهُمَّ صَلِّ عَلَى سَيِّدِنَا مُحَمَّدٍ وِعَلَى اَلِهِ
وَأَصْحَابِهِ وَسَلِّمْ تَسْلِيْمًا كِثيْرًا
أَمَّا
بَعْدُ، فَياَ اَيُّهَا النَّاسُ اِتَّقُوا اللهَ فِيْمَا أَمَرَ وَانْتَهُوْا
عَمَّا نَهَى وَاعْلَمُوْا أَنَّ اللهَ أَمَرَكُمْ بِأَمْرٍ بَدَأَ فِيْهِ
بِنَفْسِهِ وَثَـنَى بِمَلآ ئِكَتِهِ بِقُدْسِهِ وَقَالَ تَعاَلَى إِنَّ اللهَ
وَمَلآئِكَتَهُ يُصَلُّوْنَ عَلىَ النَّبِى يآ اَيُّهَا الَّذِيْنَ آمَنُوْا
صَلُّوْا عَلَيْهِ وَسَلِّمُوْا تَسْلِيْمًا. اللهُمَّ صَلِّ عَلَى سَيِّدِنَا
مُحَمَّدٍ، وَعَلَى آلِ سَيِّدِناَ مُحَمَّدٍ وَعَلَى اَنْبِيآئِكَ وَرُسُلِكَ
وَمَلآئِكَةِ الْمُقَرَّبِيْنَ وَارْضَ اللَّهُمَّ عَنِ اْلخُلَفَاءِ
الرَّاشِدِيْنَ أَبِى بَكْرٍ وَعُمَر وَعُثْمَان وَعَلِى وَعَنْ بَقِيَّةِ
الصَّحَابَةِ وَالتَّابِعِيْنَ وَتَابِعِي التَّابِعِيْنَ لَهُمْ بِاِحْسَانٍ
اِلَى يَوْمِ الدِّيْنِ وَارْضَ عَنَّا مَعَهُمْ بِرَحْمَتِكَ يَا أَرْحَمَ
الرَّاحِمِيْنَ. اَللهُمَّ اغْفِرْ لِلْمُؤْمِنِيْنَ وَالْمُؤْمِنَاتِ
وَالْمُسْلِمِيْنَ وَالْمُسْلِمَاتِ اَلاَحْيآءِ مِنْهُمْ وَاْلاَمْوَاتِ،
اللهُمَّ أَعِزَّ اْلإِسْلاَمَ وَالْمُسْلِمِيْنَ وَأَذِلَّ الشِّرْكَ
وَالْمُشْرِكِيْنَ وَانْصُرْ عِبَادَكَ الْمُوَحِّدِينْ، وَانْصُرْ مَنْ نَصَرَ
الدِّيْنَ وَاخْذُلْ مَنْ خَذَلَ اْلمُسْلِمِيْنَ وَ دَمِّرْ أَعْدَائَكَ
أَعْدَاءَ الدِّيْنِ وَأَعْلِ كَلِمَاتِكَ إِلَى يَوْمَ الدِّيْنِ. اللهُمَّ وَادْفَعْ
عَنَّا الْغَلَاءَ وَاْلبَلاَءَ وَاْلوَبَاءَ والطَّاعُوْنَ وَقَرَنَ
وَالزَّلاَزِلَ وَسُوْءَ اْلفِتَنِ وَاْلمِحَنِ،مَا ظَهَرَ مِنْهَا وَمَا
بَطَنَ،عَنْ بَلَدِنَا اِنْدُونِيْسِيَّا خَآصَّةً وَعَنْ سَائِرِ اْلبُلْدَانِ
اْلمُسْلِمِيْنَ عآمَّةً يَا رَبَّ اْلعَالَمِيْنَ. رَبَّنَا آتِناَ فِى
الدُّنْيَا حَسَنَةً وَفِى اْلآخِرَةِ حَسَنَةً وَقِنَا عَذَابَ النَّارِ.
رَبَّنَا ظَلَمْنَا اَنْفُسَنَا وَإِنْ لَمْ تَغْفِرْ لَنَا وَتَرْحَمْنَا
لَنَكُوْنَنَّ مِنَ اْلخَاسِرِيْنَ.
عِبَادَاللهِ
! إِنَّ اللهَ يَأْمُرُنَا بِاْلعَدْلِ وَاْلإِحْسَانِ وَإِيْتآءِ ذِي اْلقُرْبىَ
وَيَنْهَى عَنِ اْلفَحْشآءِ وَالْمُنْكَرِ وَاْلبَغْيِ يَعِظُكُمْ لَعَلَّكُمْ
تَذَكَّرُوْنَ. وَاذكُرُوا اللَّهَ الْعَظِيْمَ يَذْكُرْكُمْ. وَاشْكُرُوْهُ عَلَى
نِعَمِهِ يَزِدْكُمْ. وَاسْئَلُوْهُ مِنْ فَضْلِهِ يُؤْتِكُمْ. وَلَذِكْرُ اللهِ
أَكْبَرُ.
0 Response to "NGEMPET NESU ATAU GHODHOB"
Post a Comment